jag kan verkligen inte somna. ligger här och tänker på en person så det gör ont nästan. lyssnar på låten "jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor", vet inte vad den heter som ni kanske märker. låten gjorde en stor klump i mitt hjärta, varför vet jag inte. om man säger såhär har mitt kärleksliv inte varit så värst seröst på ett tag men jag tror jag faktiskt är k ä r. eller jag vet inte, är jag? fan vad jag känner mig dum när jag säger att jag har glömt bort hur det är att vara det. jag har haft tur i kärlek typ en gång och man kan ju förstå hur det slutade eftersom jag inte velat försöka på nytt efter det..

klumpen vill inte försvinna, kanske saknar jag någon istället. jag vet nog vem alla jag känner tror jag tänker på nu - mitt ex. men han är det faktiskt inte. jag tror jag vet vem men kan inte säga det här.

jag får damp, jag hatar kärlek. har nog aldrig varit riktigt bra på att hantera den känslan.